Det blev lite väl sent och lite för mycket vin inatt igen, vilket gjorde att jag fick sova för lite för 4 natten på raken och rent allmänt inte har varit i form idag. 

Så den planerade joggingturen sköts upp och sköts upp lite till ända tills jag till slut resignerade och insåg att det inte skulle bli någon alls. Varken min kropp eller mitt psyke ville någonting annat än att vila och äta nyttiga saker. 

Ska jag träna så mycket som jag vill så måste jag bara få någon ordning på detta nattsuddande (och minska ner på alkoholen). Mitt problem är att jag är så innerligt sällskapssjuk att när jag väl umgås med någon så vill jag aldrig att de ska gå hem. Är det då någon som i princip kan sitta uppe hur länge som helst så blir det att jag också gör det. 

När jag väl insåg att det inte skulle bli något springande så kröp jag ner i ett bad istället. Jag tycker egentligen inte om att bada (instant uttråkning), men kände för att köra hela sparitualen. Så nu är jag alldeles ren, len och mjuk hela jag. Jag fick också använt upp några av mina miljarders små provkuvert som jag har fått med tidningar och aldrig kommer ihåg att använda. 

En annan just do it sak som jag faktiskt fortfarande upprätthåller är att hålla undan och göra direkt. Och det är så himla skönt, precis som alla andra små och stora saker som jag gick och störde mig på varje dag tidigare. Att diska undan i alla fall en gång per dag så att berget aldrig blir mer än en kulle. Att jag skrubbade ur badkaret direkt efter badet istället för att ta det "sen". Tidigare spelade det ju ingen roll om jag gjorde det jag skulle på en gång eftersom han inte gjorde det. Alternativet hade varit att göra allt, och det går ju inte. 

Jag tränade även igår, mest för sällskapets skull. Min kropp ville egentligen bara vila och ta det lugnt och inte ansträngas något mer. Så idag har jag tagit det lugnt och ätit pizza. :p 

Jag bestämde mig redan igår för att jag skulle äta pizza idag. Inte för att jag inte orkade laga mat eller för att någon annan ville ha det. Utan för att jag var sugen på det. Det ytterst sällan jag faktiskt har varit sugen på pizza och jäklar så mycket godare det blir när man är det. 

Liite sugen på att fara ut och jogga är jag faktiskt. Speciellt eftersom jag har bestämt mig för att springa ett millopp om lite mer än en månad. Men nä, idag är det vila som gäller. Och det är riktigt skönt. 

Ibland tar jag ett steg bakåt, betraktar mig själv utifrån och förundras över allt som bara händer utan att jag egentligen har någon kontroll över det. 

Träningen är ju självklart det mest uppenbara. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt det, men detta är verkligen inte jag. Det är så långt ifrån den jag har varit i över 30 år att det inte är sant. Jag började högst motvilligt träna mina obligatoriska två gånger i veckan för 14 månader sedan i rent självförsvar. Det fungerade inte att ha så ont som jag hade och sambon höll på att bli galen på att vara var tvungen att massera mig var och varannan kväll. Och nu.. Herregud, var hade jag varit utan träningen? Jag älskar det, längtar till det och i princip den enda värk jag har nuförtiden är träningsvärk. 

Men maten är också en stor del av livet som bara förändrats. Jag dricker i princip inte läsk längre, jag som tidigare nästan bara drack läsk när jag var hemma. Och inte för att jag ska vara hälsosam, utan för att jag inte tycker att det är speciellt gott längre. Istället för att äta 1 max 2 gånger per dag så äter jag minst tre gånger. Jag äter frukost (i alla fall hälften av dagarna), jag äter nyttigt, jag äter mest vegetariskt, och som sagt - Jag äter regelbundet. 

Jag har börjat dricka kaffe hemma.. Efter att i 15 års tid bara och endast ha druckit kaffe på jobbet så har jag börjat dricka det hemma också. 

För några dagar sedan fick jag för mig att jag inte skulle snusa något mer. Och sen gjorde jag inte det.??? Okej, det har bara gått några få dagar och jag har inte varit i närheten av någon som har snusat. Men jag har inte den minsta längtan efter varken snus eller cigaretter. Nu har jag iofs nikotinersättning, men ändå. Det är här är skitcoolt och har definitiv aldrig hänt mig tidigare. 

Det är så mycket små och stora saker som händer med mig att jag omöjligt kan ta upp dem alla. Men jag gillar det.. Jag gillar att ta det där steget tillbaka, betrakta mig själv utifrån och bara förundras över allt som händer. 

Helvete vad jag har tränat den här veckan! Alltså.. det är inte riktigt måtta på det. Jag har fått gjort alla pass förutom yoga som jag vill göra på en vecka.. Och nej, det är inte realistiskt att kunna hålla på så här varje vecka. Men det är lite kul att ha gjort det i alla fall en vecka. 

Jag har alltså: 

Tränat fyra pass: Iw, core, pump och combat. 

Joggat tre gånger: Två långpass på 8,5 km och ett tufft intervallpass på 5 km. Totalt 2,2 mil. 

Promenerat 1,4 mil. 

Trapporna blev det dock bara en gång den här veckan. 

Detta innebär minst ett pass per dag i fem dagar, och två vilodagar då jag bara gått långpromenader. 

Sjukt bra! Men nä, så här tänker jag verkligen inte hålla på varje vecka. :p

Det här med intervallträning är lite omtvistat.. På ett sätt inte. Alla tränare och all forskning säger att det är jättebra på alla sätt och vis. På ett annat så verkar nästan alla vara överens om att det är det värsta folk vet. 

Vilka former av intervaller man ska göra är också väldigt olika och de flesta är för mig väldigt opraktiska. Fartlek i all ära, men kravlösheten i det skulle nog göra att jag inte fick så mycket gjort. Varierande tidsintervaller eller bestämda sträckor fungerar inte då jag inte har någon app /klocka som klarar av det och det inte finns skyltar där jag springer. 

Idag gjorde jag i alla fall mitt första försök. Jag läste om 40 /40 (40 sek arbete, 40 vila) x 15 i en tidning och tänkte köra på den. 

Insikt nr 1: Ska jag springa intervaller så kommer jag att springa fort. Antingen springer jag som vanligt (6,30 verkar vara det som jag trivs med). Eller också springer jag nästan så fort jag kan. 

Insikt nr 2: 40 sekunder fungerar.. knappt. Vilket väl är poängen. 

Insikt nr 3: 40 sekunders vila är för lite. Det var knappt jag hann sluta desperat dra åt mig andan och börja flämta lite lagom innan det var dags igen. Som jag har förstått det så är hela poängen att det ska vara stor skillnad på pulsen. 

Insikt nr 4: Hell att jag orkade 15 gånger. Efter den 10:e var jag fullständigt slut och var tvungen att gå i flera minuter innan jag kunde börja jogga lite långsamt igen. 

Eftersom fasta intervaller är det som gäller i min app så ska jag finuliga lite på olika varianter som kan fungera. En lös plan för nästa gång är att dels värma upp lite kortare, 5 minuter lätt jogg istället för 10 så att jag har mer krafter kvar. Sen kanske springa 30 sekunder, gå 45 för att på så sätt kunna hålla en hög intensitet i 15 repetioner.

Det blev i alla fall ett annorlunda pass mot för mina vanliga och jag tog mig runt min vanliga 5 km runda på 31 minuter, 2 minuter snabbare än jag brukar.  

Jag ska prova det upplägget nästa gång (när nu det blir) och se hur det känns. 

Något jag faktiskt ser fram emot är den dagen jag orkar jogga ända till en viss backe och kan köra backträning, det tror jag kan passa mig. :)

Mina planerade 7 pass blev i slutändan 3. Med tanke på hur veckan blev med jobb på konstiga tider, dvs hantverkare och annat folk som störde när jag egentligen borde sovit och trevligt umgänge med lite för mycket alkohol under helgen så känns det helt okej. 

Många dagar är jag så lycklig över att jag har träningen eftersom jag annars bara skulle ha suttit i soffan och dött av misär och uttråkning. Andra dagar har jag faktiskt roligare saker för mig och då omfamnar jag dem med glädje. Sen kunde jag väl iofs ha hoppat över den rena postalkoholkoman, men det var bara en dag det handlade om och det var länge sedan. 

Ett pass styrka, två pass jogg och trapporna 3 av 4 dagar. Helt klart godkänt. :)

Enligt planen så skulle jag har tränat fyra pass än så länge denne vecka, och i verkligeheten blev det två. 

Det är hela tiden å ena sidan, å andra sidan. Jag är egentligen fullständigt okej med de pass jag skippade till förmån för att sova - för att kunna sköta mitt jobb som jag ska. Jag tränar för att må bra - inte för att få en viss kropp eller uppnå vissa resultat. Detta innebär att jag bara tränar om det ökar mitt välbefinnande. Om det min kropp skriker efter är sömn och vila så ska jag inte, och tänker inte, köra över detta. Då är det sömn och vila som gäller. 

Ren latmask däremot.. det är en helt annan sak. :p 

Hur som haver så hade jag planerat ett pass yoga idag, vilket sket sig eftersom dessa förblånade hantverkare aldrig någonsin kan passa tider. Latmasken sa stanna hemma, men kroppen och själen sa spring, så därför blev det en lättsam standardrunda på fem kilometer. 

Precis som förra gången så joggade jag så långt jag någonsin orkade och tyckte att det var jätte, jättelångt. Sjukt imponerad av mig själv så gluttade jag på endomondo och upptäckte att min jätte, jättelånga sträcka var 2,1 km.. 

Jämför jag med i höstas när jag orkade joggade fyra lyktstolpar i följd så är det jättelångt. 

Tänker jag på halvmaran jag har tänkt springa i höst då är det jättekort. 

Tänker jag på att jag har joggat i sju månder så är det pinsamt dåligt. 

Tänker jag på att det har varit vinter och hur många gånger jag de facto har varit ute så är det riktigt bra. 

Hur som haver var det riktigt skönt och jag ser fram emot imorgon när jag kan ge mig ut igen. Och det är huvudsaken. :D

Jag har försökt blogga lite nu och då förut och börjar ha en hel del raderade bloggar bakom mig. Den här har funnits en litet tag nu och jag har än så länge inga större planer på att sluta skriva. Skillnaden mot för tidigare tror jag dels ligger i dess relativa anomynitet. Visst skulle de flesta som känner mig identifiera mig omedelbums de läser, samtidigt känns det som att den risken är relativt liten så länge som jag har få pass få läsare som jag har idag. Tidigare har jag provat att skriva ganska öppet och det blir lätt jobbigt. En blogg är trots allt bara en blogg, en återspegling av en liten liten del av livet, men verkligen inte allt. 

Ett annat fel jag har gjort tidigare är att jag har försökt skriva renodlade temabloggar. Det har gjort att jag har blivit fixerad vid att sköta allt perfekt, ha mycket att skriva om och helt enkelt blivit fixerad vid ett smalt ämne. Det fungerar inte för mig. Först är jag intresserad, sen blir jag fixerad, sen blir jag fanatisk och sen lägger jag av helt eftersom det bara blir för mycket.

För ett tag sedan blev det mycket ekonomi. Men hur mycket jag än älskar att läsa ekonomibloggar så passar det helt enkelt inte mitt liv just nu.. visst tänk finns hos mig hela tiden. Jag budgeterar, jag har koll på plus och minus månad för månad och jag försöker i stort och smått att få bort mitt destruktiva shoppande. Men just nu finns det inte så himla mycket att skriva om på den fronten. Att skriva om hur duktig jag känner mig som tog med en vattenflaska hemifrån till frissan som kostade 1800 spänn är helt enkelt lite för patetiskt.. :p 

Jag tycker att det är jättekul att läsa om människor som t.ex har supersparmånader just nu.. Ärligt- jag älskar det verkligen. Men jag? Vad skulle jag göra då? Sitta hemma och må skit exakt hela tiden förutom när jag jobbar eller tränar (om jag ens skulle kunna validera mitt apdyra gymmedlemskap en sådan månad)? Jag har inte ett speciellt roligt liv och även om jag gör mycket roligt som inte kostar pengar så gör jag också mycket som gör det. Jag träffar vänner och äter gott, går på intressanta föreläsningar, bra konserter och ser bra filmer på bio tillsammans med vänner. Jag vill helt enkelt inte säga nej till någonting som gör dagen en smula mer uthärdlig, även om det kostar pengar. 

Just nu blir det väldigt mycket träning och hälsa. Helt enkelt därför att det är något som är genuint positivt i mitt liv. Det är det som får mig att känna mig stolt över mig själv, det som ger mig lite framtidshopp och det som får en timme eller två att passera väldigt fort. 

I framtiden kanske det är någonting helt annat jag väljer att blogga om, det ska faktiskt bli ganska spännande att se vad det i så fall kan vara. :)