Idag kom jag att tänka på en händelse som är väldigt representativ för mitt ekonomiska liv. 

Förra mars någongång så var jag ute på stan och väldigt shoppingsugen, med mig hade jag en rabattkupong på åhlens som skulle ge 20% rabatt på valfri vara från skönhetsavdelningen. Eftersom jag då liksom nu hade ambitioner om att vara ekonomisk så bestämde jag mig för en ny mineralfoundation. De är dyra (omkring 500 kr) vilket skulle göra att jag fick en bra rabatt och jag trodde att den jag hade höll på att ta slut. 

Vackra tankar ända tills jag kom till kassan och upptäckte att min kupong inte gällde smink.. Och vad tror ni jag gjorde då? Lämnade tillbaka den? Självklart inte, det hade ju varit "pinsamt". Självklart köpte jag den ändå. 

Och sen har den stått där på hyllan, för min dåvarande burk var ju inte alls på väg att ta slut. NU, nästan nio månader senare så är det faktiskt inte så mycket kvar, men då var den verkligen inte slut.

Ju blir den ju inte dålig så det är inte fara som så, men historien stör mig. Jag gjorde en dålig och totalt onödig affär bara för att jag ville shoppa något vad som helst och när jag upptäckte att det var en dålig affär så vågade jag inte backa ur eftersom jag inte ville att en okänd kassörska skulle tänka dåligt om mig. 

Jag känner mig inte som en person som skulle göra en sådan sak idag, och det är jag glad över.